Brev till Vallbergaskolans rektor

Birgitta Hellstam

Jag läste i dagens Sydsvenska (080320) om att skolledningen på Vallbergaskolan, där du är rektor, har stängt av en elev från att äta med sina klasskamrater på grund av hans klädsel. Detta gjorde mig synnerligen beklämd eftersom jag inte kan låta bli att undra varför en modern skola på 2000-talet har regler om klädsel, utöver främlingsfientliga symboler och dylikt. Jag kan inte låta bli att fråga mig var ni drar gränsen? Är det exempelvis okej att ha byxor som glider ner när man sätter sig och blottar troskanten? Om personer har stingtrosor? Om personen egentligen inte har låg skrurna byxor utan bara råkar ha för trånga byxor (kanske beroende på övervikt) som glider ner? Risken för att skolledningen gör godtyckliga bedömningar är överhängande.

Vad är egentligen problemet med att se någons bakdel klädd i underkläder? Bedömningen verkar ligga i betraktarens ögon. Skolledningen uppfattar byxhäng som något oanständigt. Ligger då inte snarare problemet i vad skolledningen anser om ett modefenomen än i ett barns klädsel? Finns det inte tydliga risker med att några få personer får avgöra vad som är rätt och fel? Vad hade skolledningen tyckt om elevrådet plötsligt uppfattade polotröjor och kavajer som en kränkning mot deras estetiska sinne? Hade skolledningen rättas sig efter detta?

Sist men inte minst funderar jag på om era klädregler inte är en kränkning mot individens rätt att uttrycka sig. För många barn och ungdomar är det viktigt för utveckligen att med kläder få uttrycka åsikter och övertygelser. För många unga handlar dessutom kläder om att ge utlopp för kreativiteten. Är det inte ett brott mot demokratik, som skolan har som mål att lära ut, att införa dessa klädregler?

Hälsningar Johanna Öfverbeck